Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.  Related Paintings of georg engelhardt schroder :. | Portrait of Samuel Adams | Portrait of Martin Zapater | johan johnsen | The Horse Fair | Valpincon Bather (mk09) |
Related Artists:
Nikolai Roerich
Russian, 1874-1947 Russian painter, stage designer and founder of cultural institutions. The son of a lawyer of Scandinavian descent, he graduated from the studio of the landscape painter Arkhip Kuindzhi at the Academy of Fine Arts (1897) and from the faculty of law at the University of St Petersburg (1898). He then studied in Paris with the history painter Fernand Cormon (1900). Roerich had wide interests and made an important contribution to Russian culture: he lectured at the Institute of Archaeology (1898); he became secretary of the Society for the Encouragement of the Arts (1901) and director of its school (1906); and he was the first chairman of the World of Art (Rus. Mir Iskusstva) Society (1910). The first volume of his collected cultural writings was published in Moscow in 1914. As a painter he exhibited with the Academy from 1897, WORLD OF ART from 1902, the Vienna Secession c. 1905 and the Salon d'Automne in Paris in 1906. From c. 1903 he was a leading member of the artists' colony at TALASHKINO, where he designed mosaics, friezes, murals and furniture. As a stage designer in Russia, he worked between 1907 and 1915 for such directors as Nikolay Yevreinov (1879-1953),
MEI, Bernardino
Italian painter, Roman school (b. 1612, Siena, d. 1676, Roma) Italian painter, draughtsman and printmaker. His early art drew on a variety of sources, which included the naturalism of Rutilio Manetti and Francesco Rustici, the descriptive realism of the engraver Giuliano Periccioli (d 1646) and the Baroque of Raffaelle Vanni. Mei's interests even embraced 16th-century Sienese art. This stylistic variety is evident in his first known works, such as a bier (Casole d'Elsa, Collegiata), three signed miniatures in the Libro dei leoni (1634; Siena, Pal. Piccolomini, Archv Stato) and frescoes of scenes from the Life of St Bernard (1639; Siena, oratory of S Bernardino). His experimental approach is also displayed in such works as the Annunciation (Siena, Mus. Semin. Montarioso), which may be dated between the mid-1630s and the early 1640s. Mei's early maturity is marked by a conscious return to the naturalism of Manetti, enriched with a Baroque pathos and soft, fluid brushwork, as in the St Peter in Prison Awoken by the Angel and St Peter Freed by the Angel (both Siena; Conservatori Femminili Riuniti). His interest in both naturalism and the Baroque made him responsive to the art of Mattia Preti, possibly seen in Rome, as in the Beheading of St John the Baptist (1647; Siena, oratory of S Giovannino in Pantaneto) and the frescoes of scenes from the Life of St Roch and Life of St Job (1648; Siena, S Rocco),
LUINI, Bernardino
Italian High Renaissance Painter, ca.1480-1532 Italian painter and draughtsman. He was one of the generation of Lombard painters active around 1500 who, influenced by Leonardo and Raphael, blended High Renaissance innovations with indigenous Milanese elements to create a Lombard Renaissance style. Luini's paintings were extremely popular with both collectors and critics from c. 1790 to the end of the 19th century. This widespread popularity, however, had unfortunate consequences: many of his frescoes were detached from their original settings, many of the panel paintings were transferred to canvas and other works were heavily restored. As a result few survive in a good state. About 700 works are attributed to Luini, but many of these attributions are over optimistic.