Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.  Related Paintings of georg engelhardt schroder :. | Self-portrait aged 63 (mk08) | queen elizabeth i by | The Present | Photograph of The Vigil | The Last Judgement |
Related Artists:
Pinturicchio
Italian Early Renaissance Painter, 1454-1513 was an Italian painter of the Renaissance. He was born in Perugia, the son of Benedetto or Betto di Blagio. He may have trained under lesser known Perugian painters such as Bonfigli and Fiorenzo di Lorenzo. According to Vasari, Pinturrichio was a paid assistant of Perugino. The works of the Perugian Renaissance school are very similar; and paintings by Perugino, Pinturicchio, Lo Spagna and a young Raphael may often be mistaken one for the other.
Nicolas Bernard Lepicie
was a French painter (16 June 1735 - 15 September 1784), the son of two reputed engravers at the time, Francois-Bernard and Renee-Elisabeth, was introduced to the artistic and cultural environment by his parents. Nicolas-Bernard studied with reputed artists of the century including Carle Vanloo. In 1769 he was accepted to the Royal Academy of Painting and Sculpture in Paris. Three years later, in 1770, he became an assistant professor and, in 1777, a professor. Important names such as Carle Vernet, Jean-Frederic Schall, Jean-Antoine-Theodore Giroust, Jean-Joseph Taillasson, Henri-Pierre Danloux, Jean-Baptiste Regnault and Nicolas-Antoine.
Giovanni Antonio Pellegrini
(29 April 1675 -- November 1741) was a widely-travelled Rococo decorative painter from Venice, where he was born and died. He is considered to be one of the most important Venetian painters of the early 18th century, melding the Renaissance style of Paolo Veronese with the Baroque of Pietro da Cortona and Luca Giordano,and is considered an important predecessor of Giovanni Battista Tiepolo. One of his pupils was Antonio Visentini. Pellegrini's father, also Antonio, was a shoemaker from Padua. Pellegrini first studied under Girolamo Genga, but was later a pupil of Paolo Pagani and of Sebastiano Ricci. He married Angela Carriera, the sister of Rosalba Carriera, in c.1704. Pellegrini decorated the dome above the staircase at the Scuola Grande di San Rocco in 1709. He is mainly known for his work in England, which he visited from 1708 to 1713 at the invitation of the Earl of Manchester, and where he had considerable success. He painted murals in a number of English country houses, including Castle Howard (mostly destroyed in 1940) and Kimbolton Castle, Narford Hall, and in London, 31 St James's Square for the Duke of Portland, where George Vertue noted in his notebooks "the hall and Staircase and one or two of the great rooms". He became a director of Sir Godfrey Kneller's Academy in London in 1711. He submitted designs for the decorating the interior dome of the new St Paul's Cathedral, and is said to have been Christopher Wren's favourite painter, but did not win the commission, losing out to Sir James Thornhill.